onsdag 15 juli 2009

I want u i nead u oh baby oh baby

De finns ett uttryck som jag brukar använda, även kallat the bigg gesture, det är tagen från en scen i "10 things i hate about u där" rållkaraktären Cat säger "i want u i nead u oh baby oh baby" med en oerhörd sakasm. Jag såg den filmen första gången 1997 när den kom, altså var jag bara 9 år gammal och jag har sätt den oerhört många gånger sen dess. Dels för att det var på VHS med finsk text så jag förstod i stortsätt 3% av hela filme och dels för att jag tyckte den var bra. Dedär uttrycket har fasnat i mitt huvud. Här är några exempel av "i want u i nead u oh baby oh baby."





Igår var jag ute och gick på Lilla Essingen när jag stötte på denna lapp vid ett busstopp.
”Tjej från IKEA- buss sökes.” under den rubriken stog det en beskrivning om en kille som träffat på en tjej på väg från IKEA. Att han var i sällskap med några kompis vad han hade köpt och samma sak om henne. Vad dom hade pratat om och att dom steg av på samma ställe och sedan gick åt olika håll. Nu ångrade han att han inte hade frågat efter hennes nummer. Så nu efterlyste han henne och hade skrivit sin mail adress hon skulle höra av sig på. Jag tyckte det var jätte charmigt. Tycker bara lite synd om killen ifall hon inte hör av sig. But thats life.

Dehär är åxå ett lite charmigt meddelande och ett annat exempel av the big gesture. ”Slowly u becomeing more and more like heroin for me . I need my fix. I never ever felt like this before. What u doing to me?" Sen hur bra det är att bli gemförd med heroin det kan ju diskuteras.

Så nu sitter jag och myser på balkongen med en överhettad laptop och funderar på vad tusan mitt ödet har luskat ut för finurlig väg åt mig. Som mamm sku säga ”Ja, den som viste”.



Så måste jag bara visa en rolig evian reklam såhär i sommar värmen check this out.


http://www.youtube.com/watch?v=_PHnRIn74Ag&feature=related


XOXO

GG

onsdag 8 juli 2009

Dont ask!

Nu har jag hamnat i någonslags livskris. Så jag har fått för mig att jag ska bli golvläggare... "hur tänkte du där då hah?!" kan man fråga sig och det gör jag åxå... så jag återkommer om saken när jag vet själv... Jag har allt för mycket att tänka på för tillfället... blir helt yr i skallen.. men jag måste göra upp en plan på vad jag vill och jag tror dehär är en början.


Så jag ska kanske dra iväg till komvux idag på yrkesvägledning om jag orkar, hinner har lust och angashemang...


För tillfället har jag sjuttitusen olika saker att beslut som måste fattas, fast jag egenteligen skulle vilja greva ner mig i ett ide och dyka upp om något år för att se om någon har bestämt allt åt mig. Men just nu är det bara en massa människor som står och drar i mig från olika håll och skriker "make up u'r f*cking mind". Men jag vill bara att alla ska vara tysta och sluta fråga för snart går jag i tusen bitar eller tar ett hagelgevär och rånar en sl buss för att inse att dom inte hanterar pengar längre buss h*lvetet. Så mitt byte blir en såndär stempel som man stämplar biljetterna med...


Min terapi brukar vara att åka och spinna men tankarna i mitt huvud överröstade instruktören igår så de hjälpte inte så vidare för jag förstod inte vad hon ville att vi skull göra... men jag cyklade på iallafall och svättades som jag vet inte vad och tänkte svimma och spy på samma gång...


Så om jag får en ända fråga till idag, jag skiter i om det bara är vad jag ska äta till middag eller varför jag har vita strumpor på mig, så tar jag inte ansvar för vad som händer... låt detta bli en varning..


X


GG

fredag 3 juli 2009

Mr Eye Candy

Alla har vi en mr Eye Candy. Eller i alla fall så har jag det. Vem är mr Eye Candy?

När jag är ut och shoppar och börjar bli hungrig och gnällig så går jag till Gallerian. Där finns det ett cafe som jag inte nämner vid namn (en av orsakerna är att jag inte vet vad det heter pga. mitt ointresse för vad saker heter). Så står han där mr Eye Candy *djup suck*.

Mr Eye Candy e dendär mannen som e snygg/charmig och du gör det lilla extra för att få en skymt av. Men aldrig kommer att ha en längre konversation än ”jag tar en foccatia med parma tack”. Han som gör att när du haft en pissig dag så när du ser honom lyser du upp inombords.

Jag har även mr Eye Candy väl gömd i min plånbok. Jag har en ex kollega som tycker min plånbok är väldig fashinerande. Han genomsökte hela min plånbok med alla dess finesser bla. mina 13 stämpelkort (ja det finns faktist 13 stämpelkort i min plånbok) bilder av mina vänner från högstadie tiden och huvudvärkstabletter. När mr S var klar med att genomsöka min plånbok så sa jag ”vänta du glömde en sak” och börjar gräva i ett av dom oändliga facken och drar ut ett litet ihop vikt tidningsurklipp. Jag vecklade upp lappen och på denna lapp finns mr Eye Candy nr 1. Han har funnits med mig sedan en dag i yrkesskolan då jag satt och kollade igenom Vasa Bladet. Mr Brad Pitt… ja jag vet det är taky men d e min plånbok.






Senast jag såg mr Eye Candy of the Gallerian var för några dagar sedan. Jag var ut och shoppade och kom att tänka på honom. Så jag traskade iväg till Gallerian men x antal nya skavsår. Jag ser honom på långt håll. Oturligt nog så kom jag mitt i hans lunch. Jag stod och funderar lite extra länge på vad jag ska beställa. När jag har beställt min mat så får jag sitta och titta på när mr Eye Candy siter och flirtar med en kollega...frustrerande, men han dock är han bara mr Eye Candy. ”Se men inte röra” som min mor alltid sa när jag var liten.


xoxo
GG

torsdag 2 juli 2009

Mr Gentleman



Män är något för mig väldig intressant kreatur. Jag ska göra en doktorsavhandling på dessa varelser någon gång i livet. Det finns många olika kategorier av män... mr Charming... mr Player... mr Snyggo... mr Nice Guy osv. osv. Men idag ska jag ta upp mr Gentleman.


Denna art är utrotningshotad.. deras naturliga fiende är den moderna kvinnan. Vi har alla hört talas om mr Gentleman men få har sätt denne.

Så nu ska jag tala om varifrån mina anklagelser kommer. Det är nämligen så att vi kvinnor lever nu i en tid då vi ska klara oss själva. Detta krockar med gentlemanens beteende.

Jag har några exempel här näst. Jag flyttar ganska ofta oc drar runt på kappsäckar i olika stolekar i Stockholm, detta pga flytt eller resor. Så jag var på väg med två tomma trollin(dragväskor) i Skanstull på väg till BS. Varpå jag tappar den ena, och jag sträcker mig efter den. Då kommer en hand och böjer sig ner efter väskan och säger "ska jag hjälpa dig med väskan". Jag svarar instinktivt "NEJ". Sen vänder jag mig om och står öga mot öga med ett snyggo... varpå han ler och går vidare och jag står kvar och stammar fram "j-j-jag klarar mig bra själv" och samtidigt tänker f*n varför kunde jag inte låtit honom bära den åt mig. Och det är där den moderna kvinnan kommer in i bilden. Det är nämligen så att den moderna kvinnan har lärt sig att man inte ska visa sig svag och alltid klara sig själv.


Jag kan även dra ett annat exempel. Jag tittade på Oprah (jag vet vad du tänker... öööh inte Oprah... men läs nu detta ändå) och där hade dom en man mr Gentleman him self. Han var allt detta vi menar när vi säger gentleman "min mamma har uppfostrat mig till en gentleman so that is what i do". Han fick som uppdrag att vara sitt vanliga jag med dold kamera. Så han begav sig ut på stan och började öppna dörrar och frågade om han fick bära väskor åt sådana som egentligen inte behövde hjälp. Vilket i sin tur fick olika reaktioner vissa bara stirrade på honom andra vägrade att ge honom sin väska. Så det jag vill komma fram till är att vi kvinnor ser till att det inte finns gentlemän för vi ska bevisa att vi kan klara oss själva. Till saken hör också att det finns bedragare som utger sig för att vara mr Gentleman fast han troligtvis är en förklädd mr Player och dessa borde och skämmas. Oftas när jag råkar ut för en öppnad dörr uttgår från att det är mr player och oftast har jag rätt.

En liten parentes är att i Dysseldorf träffade jag på mr Gentleman över allt. Denne öppnade dörren för mig på varje plats det fanns en dörr och då blir jag helt tafatt. Jag känner mig skyldig att göra något snällt tillbaka så jag stirrar lite chockat och mitt svar blir alltid "öhehöh tack öh". Parentesen slut.

Jag vill med detta skrivet bara utfärda en vädjan till er kvinnor ge mr Gentleman en chans och se efter så det inte är mr Player du har råkat ut för.


xoxo


GG

onsdag 1 juli 2009

Musik

Jag sitter nu i min systerysters och hennes killes finfina lgh. Efter att ha yrat in till grannen ett varv. Jag bah jaha andra våningen och går upp för trappan jag och säger dehär är väl första våningen en hantvärkre stirrar på mig och bah ne dehär e andra... så jag litar på gubben och böjar frebrilt fösöka vrida om nyckeln. Jag bah men vaför passar den inte. Efter en minut låses dörren upp från insidan och ett snyggo står där "jag tror du är på fel lägenhet" jag bah oj eh förlåt hehe... killen skrattar lite och jag skyndar mig upp en våning till. Hanverkaren ropar efter mig "kanske du skulle upp til våning 3". Så nu efter lite yrande sitter jag här, och väntar på att IKEA ska leverera sina saker, i en splitter ny lägenhet. Lite avis är jag nog allt.






När jag satt och funderade på vad jag skulle blogga om som nästa ämne så enda jag börja tänka på var... jag hatar... och jag hatar... och jag hatar... Så kom jag till insikt om hur mycket jag hatar saker. Sedan när har jag blivit såhär bitter. Så jag försökte komma på något jag inte hatar. Det första jag kom att tänka på var musik. Jag älskar musik. Så kommer alltid frågan då man ska börja lära känna nya människor "vad tycker du om för musik". Alla andra har alltid ett bra svar "jag tycker om house" eller "jag tycker om rock". Jag är hör till dom typiska radiolyssnarna. Jag går konstant med hörlurarna från min telefon intrykta i örona. Vare sej jag har någon musik i dom eller inte (berätta inte för någon) för jag har komit på detta är det bästa sättet att ignorera människor du inte vill prata med. tex. försäljare.

Jag är förmodligen ända kvar i värden under 40+ som inte äger en Mp3 (okej då jag har en på min telefon)och älskar att lyssna på radio x3m. Så kommer jag då "jag tycker om allt". Då stirrar alltid personen i fråga på mig med dendär blicken som säger du ljuger ingen tycker om allt. Jag tror det det som skrämer denhär persionen mäst att denne inte kan sätta mig i ett fack. För man kan dömma en människa väldigt snabbt pga. deras musik smak. Så jag funderar på om ja ska börja luga... men då måste du vara väldigt påläst om denna musik smak och det orkar jag ju inte börja med. Jag råkade nämna åt mr S som förövrigt är tysk att jag tycker om Ramstein. Då blev jag också på hoppad och blev tvungen att nämna 5 låt namn. Till saken hör är att jag är fruktansvärt dålig på namn av alla slag men efter en stunds funderande så staplade jag fram halva låt titlar bla. morg morg morg... Det jag menade var morgenstern. Mr S hävdade strongt att dena låt inte existerade. Detta var låten jag menade och detta är ett bevis på att tyskar har inte alltid rätt fast dom vill tro det (oj nu slog min bitterhet till igen sorry).
http://www.youtube.com/watch?v=JngZHJYbnQ4

Så enligt honom inte blev godkänt men jag ska tilläga att jag nu kan nämna 6 låtar på rak arm. Så jag kommer troligtvis fortsätta med att säga jag tycker om allt och förbli facklös. Med detta sakt ska ni få ett smakprov på en låt som surrar i min hjärna för tillfället (ni vet såna där låtar man bara inte blir av med)


http://www.youtube.com/watch?v=WSWrepLjTKc&feature=fvst


xoxo

GG