När jag är ut och shoppar och börjar bli hungrig och gnällig så går jag till Gallerian. Där finns det ett cafe som jag inte nämner vid namn (en av orsakerna är att jag inte vet vad det heter pga. mitt ointresse för vad saker heter). Så står han där mr Eye Candy *djup suck*.
Mr Eye Candy e dendär mannen som e snygg/charmig och du gör det lilla extra för att få en skymt av. Men aldrig kommer att ha en längre konversation än ”jag tar en foccatia med parma tack”. Han som gör att när du haft en pissig dag så när du ser honom lyser du upp inombords.
Jag har även mr Eye Candy väl gömd i min plånbok. Jag har en ex kollega som tycker min plånbok är väldig fashinerande. Han genomsökte hela min plånbok med alla dess finesser bla. mina 13 stämpelkort (ja det finns faktist 13 stämpelkort i min plånbok) bilder av mina vänner från högstadie tiden och huvudvärkstabletter. När mr S var klar med att genomsöka min plånbok så sa jag ”vänta du glömde en sak” och börjar gräva i ett av dom oändliga facken och drar ut ett litet ihop vikt tidningsurklipp. Jag vecklade upp lappen och på denna lapp finns mr Eye Candy nr 1. Han har funnits med mig sedan en dag i yrkesskolan då jag satt och kollade igenom Vasa Bladet. Mr Brad Pitt… ja jag vet det är taky men d e min plånbok.

Senast jag såg mr Eye Candy of the Gallerian var för några dagar sedan. Jag var ut och shoppade och kom att tänka på honom. Så jag traskade iväg till Gallerian men x antal nya skavsår. Jag ser honom på långt håll. Oturligt nog så kom jag mitt i hans lunch. Jag stod och funderar lite extra länge på vad jag ska beställa. När jag har beställt min mat så får jag sitta och titta på när mr Eye Candy siter och flirtar med en kollega...frustrerande, men han dock är han bara mr Eye Candy. ”Se men inte röra” som min mor alltid sa när jag var liten.
xoxo
GG
Ha ha. Det är roligt att läsa dina inlägg! Hoppas att du har det bra! Kramar!
SvaraRadera/Toffe